Nu regnar det sedan flera dagar tillbaka. Jag pratar inte enstaka skurar utan ihållande evighetsregn från morgon till kväll. Det åskar till och från, smäller och dundrar. Hela stan är en vattenpuss, samtliga invånare grå ruggugglor. Jag tog en promenad med paraply i Nymphenburger Schloßpark i går kväll, vilket var riktigt mäktigt – inte en enda människa i den vackra, annars så överfyllda parken. Ovanför mig brakade det i de svarta molnen, regnet öste ner, blixtrarna var hotfulla ådror över hela himlen. Så promenerar man!
Jag gillar verkligen oväder. Aldrig jobbar jag så bra som då. Ruskväder är det bästa som finns för det kreativa flödet. Och inte bara jag trivs under regniga skyar, det gör mina balkongblommor också.