Vilken lång dag jag har bakom mig i dag. Har jobbat hela dagen på mässa och raggat sponsorer för Refugio München. Vi hade hängt upp bilder som våra flyktingbarn målat i konsterapi, vilket såg väldigt snyggt ut. Vi lyckades t.o.m. sälja en av de större (om den lille konstnären ger sitt samtycke förstås).
Det roligaste på mässan var personen som höll i informationen/underhållningen – en halvgalen karl i hatt, blottarrock och solglasögon. Vår fundraising-chef Kerstin (se bild) blev rätt överraskad när han gläntade på rocken! 
Vilka original det finns i den här världen.
Det har fortsatt snöa i dag och vår gamla Altbau-lägenhet är svinkall fastän ägaren äntligen har kommit på att man kan knäppa på värmen i oktober (han brukar vänta så länge som möjligt med det).
Problemet är att det tar evigheter att få upp värmen (otäta fönster och högt i tak). Å andra sidan är det ändå så svindyrt med värme här i stan att man inte gärna vrider på elementen. Det gör liksom alldeles för ont när elräkningen dimper ner i lådan. Man klär hellre på sig lite mer och lufsar runt i raggisar och stickade tröjor. Annat är det i Sverige. Inte tänkte jag någonsin på värmekostnader när jag bodde hemma, el och värme fanns ju bara där …