© 2009 Linda shiba

Tyskar älskar hundar – och det smittar av sig

När jag var liten och bodde på landet var hundar något som var rätt främmande för mig. Jägarna som kom och jagade älg med farfar hade stora, skällande jakthundar, i något av de avlägset belägna grannhusen fanns någon vovve. Men det fanns inte en enda hund jag lekte med som liten. Däremot hade vi katter. Fina, snälla bondkatter som sov ute i lekstugan eller i stallet. Min första katt hette Vitrosen, den andra Lilla Grisen. Som jag älskade dem.

I Tyskland älskar man hundar utan gränser och de små liven får följa med överallt. De hänger med in på restauranger, muséer, klädaffärer, på posten, apoteket och hos frisören (bara för att nämna några exempel). Det är extremt sällan man ser skyltar som förbjuder hundar. Bara utanför mataffärerna sitter de och väntar på sina ägare.

Och nu har denna kärlek smittat. I flera år har vi funderat över för- och nackdelar med hund. Man är ju ansvarig för ett litet liv, vilket innebär att man inte är lika flexibel som man är nu. Men samtidigt är det en vän man får, en familjemedlem som ger en stöd och glädje. Ja, åren av funderingar har gett ett uslag: Vi ska skaffa valp! Efter jul får vi en liten Shiba-inu som vi hoppas ska trivas hos oss.

På bilden ser ni vår valps mamma med sin senaste kull.

Foto: www.shiba-inu-zwinger.de

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>