© 2009 Linda ppolizist_freund-und-helfer_klein

Civilkurage var det här (tyska polisen är inte så dum ändå)!

Efter snart 10 år i Tyskland har jag nått så långt att jag vågat ringa till polisen och anmäla ett brott. Jag som är en räddhare vad gäller myndigheter och auktoriteter. Så här gick mit hjältedåd till:

Fredag kväll, klockan är 23. Jag sitter i sängen och skriver på något jag hoppas ska bli en riktigt bra novell. Plötsligt hör jag oljud från gatan och ser genom fönstret hur två killar står och sparkar sönder busshållplatsen på gatan utanför min port. I grannhuset står en tjock gubbe på balkongen och tittar på. Det gör mig lite förbannad. Det är nämligen inte första gång det saboteras på min gata. Därför greppar jag telefonen och ringer 110. Med extremt nervös röst återger jag händelsen och beskriver personerna samt vilket håll de sprungig iväg mot.

Fem minuter senare ringer polisen upp mig. Civilpolisen har tagit fast killarna. Man vill meddela att de skickar en vanlig polisbil till mig. Här tackar jag den gode Guden att jag innan städat lägenheten och piffat till mig lite. Strax kommer en poliskonstapel och ringer på. Min man gapar rätt ordentligt när han kommer hem och polisen står i farstun. Den (rätt snygge) polismannen säger att min man inte behöver oroa sig. Han är ingen ”affär” utan kommer från polisen (det tyckte jag var så roligt att hela tyska poliskåren därmed klättrade upp ett par pinnhål på image-skalan i mitt huvud). Den artige polismannen tar mitt vittnesmål och berömmer att jag ringt och underrättat dem. Under tiden tvingas de två småfulla killarna nere på gatan att försöka laga busskuren. Alldeles svettiga försöker de sätta upp tavlan med tidtabeller som de tidigare brytit loss. Bakom står fyra poliser och flinar. Även från fönstret ser det lite komiskt upp när grabbarna skäller på varandra – ”du gör fel, fan, sätt upp den så istället”.

Om tre månader fyller jag 30. Och jag börjar helt klart accelerera i raketfart bort från den anarkistiska ungdomen. Om 10 år ska ni se, då sitter jag nog med kikare i fönstret och rapporterar hundägare som inte plockat upp hundbajset efter sig! ;)

Bild: ”Dein Freund und Helfer”, © Dieter Schütz/pixelio

2 Comments

  1. Madelene
    Posted december 16, 2009 at 00:08 | #

    Haha vilken rolig historia! :D
    Jag planerar också att sitta med kikare i fönstret om ett par år!viilken bra värld det kommer att bli då ;D

  2. Linda
    Posted december 16, 2009 at 13:29 | #

    Jo du! Med oss som två big sisters! Hehe.

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>