© 2010 Linda Dominikanische_klein

Rasistiska Dominikanska Republiken räddade tusentals judar under andra världskriget

Dominikanska republiken är ett så populärt turistmål i Tyskland att man skämtsamt kallar landet DDR (Deutsch-Dominikanische Republik).

Christoph Gunkels skriver i dag på Spiegel online om en del i landets historia många kanske inte känner till, nämligen om hur det lilla karibiska paradiset för 70 år sedan räddade flera tusen judar från förintelsen. Detta trots att landet på den tiden styrdes av Rafael Trujillo Molina, en grym general och diktator som kastade sina motståndare till hajarna och dyrkade ingen mindre än Hitler som största förebild.

Det var en orolig tid för Europas judiska flyktingar.

1938 slutade en internationell flyktingkonferens i besvikelse. Representanter från 32 stater hade samlats i franska Evian för att hitta en tillflyktsort för de 300 000 judarna som drivits på flykt av nazisterna i hemlandet. Men inga stater hade lust att ta emot de desperata flyktingarna. Man var rädda att skapa ett ”judeproblem” och antisemitism i sina egna länder. ”Vår flyktingkvot är redan fylld” hävdade man. Sverige var inget undantag.

Nazistregimen hakade på den misslyckade konferensen. ”Ingen vill ha dem”, skrev nazisternas huvudorgan Völklischer Beobachter.

Ett enda land anmälde sig som frivillig att ta emot upp hela 100 000 judar. Det var den Dominikanska republiken, ön som i dag är känt som semesterparadis, söta sommardrinkar och långa strandstränder. Då utgjorde sanden och palmerna hopp och en räddning för en stor grupp människor.

Den utpräglat rasistiske Trujillo hade även ett rasistiskt motiv till att öppna dörren för judarna. Hans största komplex var nämligen sin egen lätt bruna ansiktsfärg. Med judarna hoppades Trujillo att på längre sikt få en ljusare befolkning. Redan flera år tidigare hade diktatorn försökt locka till sig emigranter från Europa för att förbättra befolkningen ”rasförutsättningar”. Få européer hade nappat på detta. I judarnas nöd såg han därför sin chans.

Trujillo hoppades också på utrikespolitiska fördelar. 1937 hade han nämligen organiserat en massaker på mellan 15 000 och 20 000 gästarbetare i landet, vilket inte var populärt i världssamfundet.

Planen om en vitare befolkning gick dock inte riktigt som Trujillo tänkt sig. Kulturchocken var stor för de anländande judarna. Få ogifta kvinnor kom till ön och de ogifta männen ville inte gifta sig med dominikanska kvinnor av religiösa anledningar.

De flesta av flyktingarna lämnade ön efter krigets slut. Klimatet var för ovant, arbetet för primitivt. De kände sig ensamma och plågade av tropiska sjukdomar. En del män trotsade religiösa förbud och gifte sig med inhemska kvinnor. Några av dem finns kvar än i dag – när ön befolkas av tyska turister.

Mer om denna spännande historia finns att läsa i boken ”Fluchtpunkt Karibik – Jüdische Emigration in der Dominikanischen Republik” av Hans-Ulrich Dillmann och Susanne Heim.

Inledande foto: © Martin Kummer/ pixelio

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>