© 2010 Linda tårta

Tack, Wolfgang!

Nyligen läste jag på tyska ambassadens hemsida att tyska församlingen i Stockholm har en ny pastor. Jag blev med ens sentimental utan gränser. Den förre pastorn, Wolfgang Wallrich, vigde nämligen mig och min man i augusti 2008 och hans vigselceremoni var både rolig, tänkvärd och uppskattad av oss alla.

Jag hade alltid önskat mig en avslappnad vigsel, där folk skrattar. Det ordnade Wolfgang till oss. Jag kommer alltid minnas hans ord på vägen, hans jämförelse mellan livet och skärgårdens alla öar och hans munterhet. Att han kunde hålla ceremonin på både tyska och svenska var förstås en  stor lättnad.

Egentligen ville vi gifta oss i Tyskland. För mig hade det varit en perfekt chans att locka hit släkt och vänner uppifrån och visa allt det fina som är Bayern, men den tyska byråkratin satte käppar i hjulet. Saschas mamma saknade födelsebevis och därmed var giftemål inte möjligt. Därför fick vi ge oss på att organisera ett bröllop i Sverige. Stockholm var enklast för alla, tänkte vi. Och det var inledningen på vårt underbara kaos-bröllop.

Vi gifte oss nämligen på en båt som for runt på Stockholms vatten under vigseln och några timmar efteråt. Båden hette Oden Gamle och i efterhand fick jag reda på att ingen mindre än Christer Björkman också hyrt den för sitt bröllop. Om ni av någon anledning letar efter Stockholms mysigaste båt, schysstaste personal och coolaste kapten är det Rederi Stockholm Ström som gäller. Och tårtan gjorde Katarina som är lika fantastisk som tårtorna hon bakar.

Sascha ansvarade för det han tyckte var viktigast: Spriten som släpades till Stockholm av våra underbara tyska vänner som alltid ställer upp. Därför hade vi i slutänden så mycket dricka att vi hade kunnat hålla hela Ibiza med alk. ”Jag trodde ni svenskar drack mer”, försvarade sig min man. Jag ansvarade för resten, vilket förstås innebar MASSOR. Några gäster fick inget rum, andra åkte fel, ytterligare andra var missnöjda med maten, några hårflinka kompisar fick hoppa in och fixa tärnorna och brudbuketten köpte jag på vägen till båten.

För att bli av med dryckerna såg mina kompisar till att servera drinkar före och under ceremonin. Låt oss säga att vi introducerade Sprizzen i Stockholm den dagen. När båten till slut lade till spöregnade det och vi fick ett väldigt sjå att få av gästerna av båten. En stor eloge till vår kapten för att han höll huvudet kallt och inte kraschade mot bryggan.

Festen förgylldes av kompisar som rappade och dansade breakdance. Till och med mormor och morfar stannade tappert kvar till klockan ett på natten.

Jag kommer alltid att minnas den 9 augusti 2008 med värme. Då märkte jag verkligen hur mycket goda vänner jag har som ställer upp i alla väder när man behöver dem.

Och Wolfgang får en särskild stjärna av mig för att han gav oss den bästa och roligaste vigselceremonin jag hade kunnat önska mig. Lycka till i framtiden, Wolfgang!

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>