När man är på lite dåligt humör behöver man smågodis, ostkrokar och en chipshylla på två kilometer, vilket finns på varje Coop, ICA, Hemköp eller normal mataffär i kära Svedala.
Är man på dåligt humör i Tyskland är det i princip bara att ställa sig och koka knäck. Ty detta jätteland mitt i Europa är komplett befriat från saftiga, kolaremmar, rabarberstänger, sötlakrits, djungelvrål, kexchoklad, lättsaltade chips och alla andra små livräddare.
Eftersom jag kom på att ge mig själv ny hud i födelsedagspresent, håller min gamla på att skavas bort med hjälp av mystiska krämer, tabletter och behandlingar. Ja, snyggt är det inte. Kanske till och med lite överdrivet mycket lidande för mindre porer, men jag tänker inte sladda ner i ångerdiket så här mitt uppe i behandlingen. Om stans bästa huddoc säger att det här kommer att ge mig en hudkick så måste det bara stämma. Glaset ska den här gången banne mig vara halvfullt och inte … ja ni vet.
För att peppa upp mig själv innanför kräftansiktet och försöka ignorera att det aldrig kommer att bli sommar, bestämde jag mig för att köpa godis. Det är liksom en instinkt i mig. Så off I went till den mest välsorterade livsmedelsbutiken i kvarteret. Som vanligt innebär det beslutet bara ännu mer besvikelse på allt och alla. I Tyskland finns det två typer av godis: 1. Choklad (till 90 procent av märket Milka) och 2. Gelégodis (till 99 procent av märket Haribo och i form av gummibjörnar). Ja, mozartkulor finns det också om man gillar marsipan. Godishyllorna här nere är verkligen tragiskt homogena och fantasilösa. Jag var bara tvungen att fota eländet i dag.
Jag gick hem med en påse mystiska ost-puffar och ännu mer dåligt humör.
2 Comments
Åh vilken underbar flashback jag fick när jag såg bilden på alla Milka-kakorna. Jag upptäckte deras choklad under mitt hittills enda besök i München sommaren -91 när jag var ute på tågluffning.
Senare, hemma, blev just Milka min bensin när jag hade långa pluggkvällar, alldeles särskilt när jag hade inlämningsuppgifter i det upplyftande ämnet Vektoranalys. 300 g Milka visade sig vara en lagom dos för en vektoranalysuppgift och det gjorde också att jag älskade den kursen, för den hade flera inlämningsuppgifter…
Hej Stefan! Vilket trevligt minne. Ja, visst är Milka toppen. Men ibland skulle jag önska att det fanns lite andra sorter att välja mellan. Upptäckte förvisso en Milka-kaka med dajmsmak för ett tag sedan så jag kanske inte ska klaga så mycket!