Det känns som om det har kommit en ny istid. Snön bara öser ner, jag pulsar genom oplogade trottoarer i mina moonboots. I de underbara backarna i Hirschgarten åker barnen kälke. De är så söta. När jag var liten på 80-talet åkte vi plastpulka. Här, år 2010, åker ungarna fortfarande kälke och det är så gulligt. De ser ut som Elsa-Beskow-barn allihop.
Jag kan inte låta bli att tänka att det här är en sådan vinter man vill att ens barn kommer att få uppleva. Nu har jag ju inga barn, men ni vet vad jag menar. Vintrar som den här är helt enkelt till för barn. Själv lider jag när jag tar lufsar fram och tillbaka på gatan till sjukhuset där Sascha ligger. Det är kallt och jag är ständigt genomfrusen. Men i Hirschgarten har barnen time of their life och det är så härligt att höra.

2 Comments
WOW, vilka fantastiska vinterkvällbilder!
Visst är det spöööklikt!