© 2010 Linda Feuer_klein

En flaska i bakskallen och kattmat i bilen

När jag var liten var Valborgsmässoafton något spännande. Man tände stora brasor som dånade och sprakade, det spelades musik och sjöngs och grillades korv. När jag blev lite äldre var det slottsbacken i Uppsala som gällde, med alla små- och storfulla studenter. Första maj demonstrerades och manifesterades det på torgen. Fredligt vill jag minnas.

Här nere kallas natten mellan den 30 april och 1 maj Freinacht eller Hexennacht. I lite äldre dagar innebar det att man hittade på äkta bus: Man stal grannbyns majstång (à la nationshumor i Uppsala), firade upp dörrar i majstängerna osv osv. De senaste 20 åren finns busstrecken kvar, men har tagit lite annan form. Främst bilar är i riskzonen. Ungarna lindar in bilar med toapapper eller täcker dem med raklödder och mjöl. Man plingar på ringklockor, kladdar ner dörrhandtag och är allmänt busiga. Tyvärr har detta på senare år ibland tagit lite extrema former. Själv fick jag vara med om det för tre år sedan. Intet ont anande var vi hos mina svärföräldrar i Harlaching på kvällen. När vi skulle åka hem upptäckte vi att någon öst burkkattmat i ventilationssystemet på bilen. Det var ett helvete att få bort det. Jag tror vi stod i två timmar och petade med pinnar och knivar för att fiska upp de äckliga geléklumparna. Sedan luktade bilen apa i ungefär två månader. Sånt är helt enkelt inte roligt. Toapapper, raklödder, mjöl … ingen fara. Men kattmat. Geht’s noch? Taskigt är var det är.

Och så kravallerna i Berlin-Kreuzberg på första maj. Brännande bilar, fulla häkten och skadade poliser. Det som en gång var revolt mot socialt förtryck och orättvisor ser många i dag som en chans att vandalisera, skrika och mucka med polisen – allt under antikapitalismens täckmantel. När jag ser bilderna från upploppen kan jag inte låta bli att fråga mig själv hur många av de finniga tonåringarna i munktröja egentligen har en aning om vad första maj faktiskt innebär och har inneburit för arbetare runt om i världen, ni vet de som kämpade för rättvisa i form av åtta timmars arbetsdag och andra rättigheter som i dag är så självklara.

Min första maj gick inte alls i arbetarrörelsen tecken. Jag avverkade tre fester på en kväll. Samtliga var jättetrevliga och ett plus i kanten fick den sista eftersom den firades på MC Müller, toppenlocation i Glockenbach med goda burgare och bra musik. I alla fall kastade jag ingen flaska i bakhuvudet på någon polis.

Foto: © Manfred Czybik / pixelio

2 Comments

  1. Posted maj 2, 2010 at 23:17 | #

    Ett vanligt namn är också ”Walpurgisnacht”.

  2. Linda
    Posted maj 3, 2010 at 09:08 | #

    Aha! Das habe ich noch nie gehört. Danke für die Info! Ich lerne diese Sprache immer noch! :)

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>