© 2010 Linda IMG_4293_700

Bostadskarriär – ett stadssteg framåt och ett nostalgiskt tillbaka

En av mina läsare berättade nyligen om fenomenet med ”bostadskarriär” i Sverige. Jag hade aldrig hört talas om det begreppet, men som jag förstår handlar det om de steg man gör i livet för att få tag på sin drömbostad. Därav karriär. Efter lite googlande stötte jag på denna underbara krönika av härliga Linda Skugge. I Sverige är boendet helt enkelt en väldigt utpräglad statussymbol. Så upplever jag inte att det är i Tyskland. Man får väldigt sällan frågan hur man bor. Folk är kanske mer intresserade av var man bor, men vilken typ av boende är inte alls så viktigt. Vissa köper, andra hyr. Så är det bara.

Bostadskarriär. Har jag klättrat månntro? Inte har jag direkt någon cool bostadsrätt. Men på hyresmarknaden har jag väl hankat mig något uppåt ändå. Från flickrummet hemma hos mamma och pappa till en sunkig studentlägenhet på Carlshem i Umeå. Sedan resan till München och två ännu sunkigare lägenheter som jag delade med andra svenskar under min tid som språkstudent följt av fyra månader som livrädd inneboende hos en galen tant (mer om detta en annan gång), därefter en ljuvlig tvåa med gasspis och schackmönstrat köksgolv, med körsbärsträd och fåglar utanför fönstret. Där bodde jag inneboende hos en rar lärarinna. Sedan kom Sascha in i bilden och jag flyttade in i hans ungkarlslya på 45 kvadrat för att sedan landa i den nuvarande lägenheten i Nymphenburg.

Gårdagens visning i Glockenbach gick bra. Lägenheten var riktigt fin. Gammal och sliten, men fint sliten: urgammal fiskbensparkett som knakar och brakar när man går över den, stora fönster, högt i tak. Kostympingviner med portfölj och präktiga par befolkade visningen, men vi gjorde rätt bra ifrån oss och fick precis reda på att vi har gått vidare till rundan där man får lära känna ägaren till lägenheten. Det känns förstås jättespännande! Drömmen om Glockenbach går kanske i uppfyllelse ändå! Det skulle man i alla fall kunna kalla ett bra steg i bostadskarriären.

Samtidigt – ur ett nostalgiskt perspektiv – stupade min bostadskarriär i dag. Mormor och morfar har sålt sitt sommartorp och skrev under pappren i dag. Stugornas stuga gick därmed ur släkten och andras barn, inte mina kommer att leka på sluttningen och bland stenmurarna där jag lekte som liten. Hade jag bott kvar i Sverige hade jag kanske fått ta över den – vem vet. Men mormor och morfar resonerade snusförnuftigt att stugan behöver någon som åker dit ofta. Så weg är sommaroasen.

Hejdå lilla haren som alltid ligger och har det bra nere i backen.

Hejdå fåglarna.

Hejdå trygga fönster att ha fula trädjur från slöjden 1992 i.

Hejdå mysig atmosfär med gamla prylar och tapeter.

Hejdå kakelugnen.

Jag tog farväl av stugan i somras när jag var där för sista gången. Den enorma syrenbusken rakt fram kallade vi för ”köket” och där inne bland grenarna kunde man leka.

Inget mer dass för min del.

Inga stenmurar mer.

Eller skön ensamhet.

Jag hoppas att de som tar över stället intresserar sig för historia. Spåren finns överallt i den gamla gruvbyn. För länge sedan övade ungdomarna sig i gruvborrning hemma på berghällarna på tomten. Därför ser man små borrhål lite här och där.

Min mormors bror Bengt (som kallades för Knappen för att han var så liten) var smed och tillverkade järnpluggar att stoppa igen hålen med. Men det är det ingen som kommer att veta längre.

Så samtidigt som jag kanske är på väg att flytta in i en drömlägenhet i München försvinner en sommarstuga som har väldigt lite värde i pengar, men kostar miljoner i hjärtat. Bostadskarriär plus minus noll säger jag bara. Låt oss hoppas att vi lyckas charma husägaren nu i veckan att välja vår svensk-tysk-ryska knasfamilj i miniformat framför alla tyska helylle-kandidater.

One Comment

  1. Marina
    Posted september 7, 2010 at 18:06 | #

    Snyft o lycka till! Kram

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>