© 2010 Linda IMG_5422_700

Nu kommer horderna

Nu har flyttprocessen kommit åtminstone så långt att horder av smörande lägenhetskandidater fyller gamla lyan. Vår kostymklädde, brunbrände mäklare vallar de uppklädda, ständigt leende personerna genom rummen. Han pekar, visar och beskriver med superlativ och slätar över att dörrarna är så hopplöst 80-tal, att det är svårt att sova med öppet fönster på grund av trafiken samt att det kan bli mörkt i rummen på norrsidan.

Alla möjliga människor var här i går – en gammal tant med stränga mungipor (Nä, här får jag inte in alla mina möbler. Auf Wiedersehen!), en gubbe som bodde på hotell för att han inte hittade något boende, en stroppig yuppie som gick efter en minut (Hur tusan kan ni sova med så mycket oljud från gatan. Ciao!), ett ungt par som trampade nervöst och såg lite aviga ut i sina skrynkliga finkläder, ett flertal unga singelkillar som ville veta hur grannarna är, ett flertal gamla singelkvinnor som ville se vindsutrymmet och veta varför vi flyttar.

Och där stod vi som två helt-i-vägen-för-alla-möbler och mottog onda ögat av mäklaren varje gång vi svarade på frågor (man kan ju säga något som kanske inte låter tillräckligt positivt). Jag tror han var nöjd med oss ändå: Jodå, som vi har haft det bra här, vad fint det är med alla parkerna, vad snabbt man är inne i centrum, vad fantastiskt billig lägenheten är och vad snälla grannarna är (helt klart sant. The dark side-familjen uppepå tillhör ju förmodligen en annan dimension och bara människor kan räknas som grannar).

Det är lite läskigt att vara på andra sidan, att vara den som det smöras lite för. Inte för att det spelar någon roll att de smörar för oss– vi har ju inget att säga till om – men så är det: Man fjäskar för den nuvarande hyresgästerna för säkerhets skull. Vem vet vilket förhållande de har till mäklaren.

I dag kommer nästa hord från och med klockan halv tolv. Så är det ofta på lägenhetsvisningar i München: Man klämmer in så många som möjligt, helst på så kort tid som möjligt, man samtalar lite och trycker i bästa fall en detaljöversikt i handen på dem. Sedan sprider man ut alla överallt i lägenheten att fylla i en Selbstauskunft, där de ska lista vad de tjänar, hur länge de haft det nuvarande jobbet, var de bor, telefonnumret till den nuvarande hyresvärden och annan matnyttig information som tillsammans med lönelappar eller andra bevis för en stabil finansiell information sedan utvärderas av mäklaren som ska gallra fram DER Kandidat.

Jag hoppas han hittar denna kandidat nu i helgen. Har ruskigt mycket att göra nästa vecka och får ångest av alla mäklarfloskler. Det finns nog inte en enda lägenhet här i stan vars balkong inte vätter zum ruhigen Innenhof, vars grannar inte är tysta som möss eller vars läge inte är attraktivt och mit besten Verkehrsanbindungen.

2 Comments

  1. Posted november 3, 2010 at 02:25 | #

    Ja, det är väl så att mäklarna har sitt eget språk. Särskilt i en så fin stad som München. ;)

  2. Linda
    Posted november 3, 2010 at 16:25 | #

    :)

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>