© 2011 Linda IMG_5490_700

FLYTTEN!

Nu har jag ju alltid sagt att min blogg inte ska vara en sån där blogg som handlar om nagellack och dagens look och att jag åt ägg på mackan i morse. Min blogg ska vara en informationskälla för alla som vill veta mer om Tyskland och detta fantastiska land ur en halvung svenskas perspektiv.

Men nu har jag skrivit och klagat så mycket på hur jäkligt det var att flytta i november att jag bara måste visa resultatet. Sedan vet jag också att en viss lillasyster sitter och väntar på bildbevis. Hur var det nu när vår långa väntan på fin lägenhet mitt i bostadsbristens München gick i uppfyllelse?

Här har ni därför The Full Story!

Någon gång i november hade vi sakta, men säkert tömt vår gamla tvåa. Plötsligt såg allt så ruskigt trist och litet ut där. Jag hade ett jättestort projekt samtidigt som flytten. Jag flyttade på dagen och skrev texter om nätterna. Ångesten var enorm – vi visste inte om vi gjort rätt, flytten visade sig vara både svindyr och extremt jobbig. Så här såg mitt kontor ut i november.

Det blev tommare och tommare.

Vi hade anlitat en flyttfirma som på en ynka dag lyckades ha sönder sängen, garderoben, en hylla, diskbänken samt repa upp parketten i nya lägenheten. Sedan åkte de, men hörde av sig med jämna mellanrum för att försöka få oss att betala dubbelt så mycket som vi kommit överens om. En äkta mardröm. Ångesten växte sig ännu starkare.

Samtidigt renoverade vi gamla lägenheten i hopp om att få tillbaka hela kautionen, vilket vi inte fick. Varmvattenberedaren skulle servas på våra kostnader, det var dammigt osv osv. Ännu mer ångest.

Väl i nya lägenheten satte badrumsrenoveringen igång. Så här såg vardagsrummet ut.

Och det här var det nya kontoret.

Bråk uppstod om allt – vi kom fram till att vi båda är idioter vad gäller att packa. Allt låg huller om buller i kartongerna. Överallt var kaos.

Min blomfé var det enda vackra och lugna inslaget i tillvaron i november.

Jag var helt slut i kroppen och bollen av att inte ha varmvatten eller värme (på grund av badrenoveringen), att inte kunna duscha eller laga mat (på grund av det kaputta köket).

När det snöade som mest och vi höll på att frysa ihjäl räddade Sascha livet på oss genom att köpa en kamin. Kubbspelet rök först av allt i denna underbara tingest.

Äntligen hade vi värme i december. Som två uteliggare satt vi framför brasan och gnuggade händerna.

Någonstans i en kartong hittade jag en D-mark och filosoferade en stund över hur länge jag faktiskt har bott i Tyskland.

Eftersom vi inte hade något kök åt vi take-away varje dag. Jag kunde inte se bayerska specialiteter på ett bra tag efteråt.

Till slut var bråket med flyttfirman över, lamporna hängde överallt och vi började känna oss hemma. Här är köket (det ska byggas en balkong där fönstret är nu i vår)

Vi älskar båda gamla lampor och fyndar på loppis med jämna mellanrum.

Så här ser vardagsrummet ut i dag.

Kaminen är fortfarande vår största stolthet.

I stringhyllan ligger mina fina böcker om Barnen i Bullerbyn (andra utgåvan från 1962). Kommer ni ihåg när jag hittade dem hemma hos mamma en vacker sommardag i Sverige i augusti?

I vardagsrummet har vi äntligen plats för en läshörna.

På väggen har jag hängt upp gamla Allers. Mormor hade nämligen hela årgången från 1937 och den har jag fått. De vackraste var jag därför bara tvungen att rama in och sätta upp. Jag tror att dessa tidningar är det allra finaste jag har.

I dem kan man läsa mycket fina saker, som hur man syr en pingst-blus …

… eller vem som var filmens perfekte gentleman när mormor som liten flicka satt och bläddrade i dessa tidningar.

Bästa kontoret till mig!

Sovrummet ser ut så här.

De gamla gistna fönstren har vi peppat upp med lite blommor, blader och gamla burkar.

Slutet gott, allting gott, säger man väl. Den här flytten var det jäkligaste jag någonsin varit med om – allt gick snett, allt kostade dubbelt så mycket än vi hade planerat, renoveringarna resulterade i hel månad utan badrum eller värme. Och så allt jobb vid sidan om.

Nu blev lägenheten riktigt fin och jag fick bara lovord för artiklarna jag slet ihop om nätterna. Vi bor mitt i stan och jag märker att vi mår så otroligt bra av att göra det. Därför tror jag att det var rätt beslut att äntligen rycka upp rötterna i Nymphenburg och flytta till Gärtnerplatz. Tack mamma och Beckan för allt psykiskt stöd och pappa för att du lättade på plånboken när flyttfirman gjorde livet svårt för oss.

Nu är det helg! Jag åker till Kitzbühel i dag för att andas lite bergsluft.

4 Comments

  1. Madelene
    Posted mars 5, 2011 at 11:48 | #

    ÄNTLIGEN! Åå va ni har fått de fint. Så ljust och luftigt :) Och snygga vardagsrumsmöbler ni har införskaffat! Kram från kusse

  2. Stefan
    Posted mars 5, 2011 at 12:11 | #

    Er lägenhet ser jättefin ut, det förtjänar ni verkligen efter allt flyttslit!

  3. Posted mars 5, 2011 at 13:15 | #

    Fantastiskt fint! Hoppas ni fick rätt mot flyttfirman också, sånt där är för jävligt.

  4. Linda
    Posted mars 7, 2011 at 14:02 | #

    Tack, snälla ni! Vi trivs så väldigt bra här och jag är glad att vi överlevde pärsen i höstas. Flyttfirman fick på nöten och fick mindre pengar än de velat ha från början – slutet gott, allting gott! :)

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>