Är det inte underbart att cykla hem från ett midsommarfirande på landet vid ett solsken av det här slaget fast det är in på småtimmarna. Det är så märkligt och vackert. Jag sover alltid mycket mindre när jag är i Sverige. Detta ständiga, magiska ljus.
En mindre trevlig aspekt av midsommarafton var myggen. Under mina långa år i ett myggbefriat München trodde jag i all min naiva dumhet att det räcker att svänga på sig lite tjockare strumpbyxor. Nej, det stoppade inte alls några surrande blodsugare. Med fasa räknade jag hela 58 myggbett utspridda som ett rödprickigt mässlingtäcke över mina stackars ben.
Vid sådana tillfällen känner jag verkligen att jag både älskar och hatar Sverige.