Linda Karlsson Eldh » Bayern

Att drömma sig bort vid vackra Kochelsee

Linda — Mon, 29 Aug 2011 13:56:30 +0000

Sjön Kochelsee ligger 7 mil utanför München, vid den bajerska delen av Alperna. Den är en av mina stora favoriter bland sjöarna i Bayern. Inga folkmassor, ingen trängsel, inga grillande småbarnsfamiljer, inga fulla psuedoanarkister, bara lugn och ro. För den som vill vila upp sig i en av de vackraste delarna av Tyskland kan jag bara rekommendera att göra som jag i söndags:

Solen strålade så det blev en pampig frukost på balkongen.

Sedan hoppade Sascha och jag in bilen. Jag läste Bunte som är en av Tysklands största skvallertidningar. Där fick jag reda på att Dieter Bohlens (ni vet, den blonde i 80-tals-duon Modern Talking) exfru Verena har fått tillökning. F.d. försvarsministern Guttenberg (ni vet han som plaigerade sitt doktorsarbete och flög från sin post tidigare i år) försvinner från landet med svansen mellan benen. Baronen och hans familj ska nu slicka såren i en lyxvilla utanför New York.

Och så skrivs det förstås om att Vickan är Europas lyckligaste prinsessa. Medierna dör av glädje när det gäller bäbislyckan i det svenska kungahuset. Självklart vill man även här nere stoltsera över bäbisen och man vrider det till att den tillverkats mellan tyska lakan (prins och kronprinsessa besökte ju Berlin och München tidigare i år). Jaja, låt tyskarna hållas!

Det dröjer inte länge innan bergen dyker upp i blickfältet.

Och rätt som det är har man kommit fram till Kochelsee som är en blå paradissjö.

Vid sjökanten ligger små sömniga båtshus med mossiga tak.

Bergen tornar upp sig vid vattnet.

Här och där en fiskebåt.

Precis vid vattnet ligger en liten badanläggning med pool och restaurang, där man kan simma några längder om vattnet i sjön är för kallt. Utsikten är lika fantastisk.

Man kan också parkera badhandduken på någon av de små ängarna. Garanterat folktomt.

Vi brukar blåsa upp vår båt och sola ute på vattnet istället. Det är det bästa man kan göra vid en sjö.

Det tar en kvart att pumpa upp jättebåten, men när det är gjort …

… äger man sjön. Först paddlar man ut en bra bit.

Sedan lägger man sig i varsin ända och läser tidningar hela dagen …

… eller tar några simtag i det klara vattnet.

Größere Kartenansicht

Hur dricker man öl på rätt sätt?

Linda — Mon, 30 May 2011 12:58:23 +0000

Finns det kvar någon där ute fast jag har bloggat så dåligt på sistone? Har saknat inspiration den senaste tiden och vill inte sitta här och tråka ut er.

Har haft besök från Sverige i helgen – roligt eftersom man ser sin hemstad med deras ögon. Sista kvällen var vi självklart på Hofbräuhaus, denna galna, men ack så gemytliga öl-institution mitt i Münchens hjärta. Det var en varm sommarkväll så vi satt på innergården, i deras lilla Biergarten.

Där sitter de fint uppklädda bajerska urmänniskorna med fjäder i hatten, Lederhosen och vadvärmare. En bit bort hittar man de stupfulla sjaskigt klädda ungdomarna från USA som är på Europa-luff. I går satt två av dessa och loskade på marken tills andra gäster klagade och servitören påminde slynglarna om att Hofbräuhaus faktiskt är en restaurang.

För faktiskt är det så att även många inhemska gärna går hit. Maten är fantastiskt god ”fast” det är en berömd turisthögborg. Man värnar om sitt goda rykte som man byggt upp under flera hundra år. Så fulla engelsmän, japaner eller amerikaner i all ära – HB är en bit äkta München som jag gärna rekommenderar.

I går diskuterade vi hur man håller ölglaset rätt. Jag var osäker, men Sascha visste förstås hur man skiljer på turister och locals när det gäller Bier Trinken. Så vi kör en liten bajersk öldrickarskola!

Det här greppet är absolut no-go. Ingen infödd Münchenbo skulle hålla i en ölsejdel på det här viset.

Ett fast grepp med hela handen är det som gäller för att smälta in.

Och vill man dricka bira som en riktigt härdad ölhävar-farbror här nere använder man inte alls örat på glaset utan greppar tag i enlitersglaset från ”fel” sida, så här:

Prost!

På svindlande räls genom Bayern och Baden-Württemberg

Linda — Tue, 23 Nov 2010 17:18:25 +0000

I går steg jag upp riktigt tidigt på morgonen för att ta tåget i ottan. Jag hade fått uppdraget att skriva om ett av Europas största sågverk som ligger några timmars tågresa ut på landet.

På Hauptbahnhof var stämningen tryckt. Poliser kutade runt vid spåret och surrade i sina walkie-talkies om någon röd väska som kunde vara ett potentiellt hot. Annars syntes mest glåmiga pendlare med enorma kaffepappmuggar till, inga extremister med bombkoffertar så långt ögat kunde se.

En lång resa blev det när tåget äntligen rullade iväg. Jag for långt bortom Augsburg (som är en riktigt vacker stad med bl.a. världens äldsta socialinrättning, stadsdelen ”Fuggerei”). I hålan Donauwörth bytte jag tåg och for ännu djupare genom Bayern, i riktning Baden-Württemberg.

Jag har rätt hemska minnen från trista Donauwörth. Vargavintern 2008 stod jag nämligen och frös häcken av mig på denna trista landsortsstation. Jag hade varit på mässa i Nürnberg när varenda lokförare i landet satte igång att storstrejka. I kalla pumps och ännu kallare kostym stod jag därför och hackade tänder i flera timmar just här.

Om man ger Donauwörth en chans finns det kanske något att se. Stället är känt för sin dockproduktion samt för att Eurocoptern byggs här. Man måste väl bara bege sig iväg en liten bit från den trista stationen.

Nåja, i går slapp jag vänta så länge. Istället hoppade jag på en Regionalbahn som tog mig genom sovande småorter med märkliga namn som Trochtelfingen, Pflaumloch, Nördlingen, Möttingen och Hoppingen för att slutligen hamna på min slutdestination Bopfingen.

Där fick jag visning av sågverket och en trevlig intervju med ägaren som bara var några år äldre än jag. Nu sitter jag och skriver för fulla muggar om hur många trädstammar ett toppmodernt sågverk bearbetar i minuten och hur det känns att driva ett jätteföretag av detta slag.

Det är nog det bästa med mitt jobb: Man kommer runt lite och träffar folk man nog aldrig hade träffat annars.

Det här jobbet skriver jag på tyska, vilket jag gillar. Tyskan är ju ett så härligt språk, där man kan bolla runt med orden och bygga om en mening 150 gånger utan att det blir tråkigt.

En ovanlig dagsutflykt i bergen

Linda — Sun, 24 Oct 2010 12:35:57 +0000

I går begav vi oss iväg till den pyttelilla orten Maria Gern i Berchtesgaden, idylliskt belägen vid Alpernas fot.

Man behöver bara åka med bilen en liten, liten bit utanför staden för att bergen ska dyka upp pampiga och snötäckta.

Klockan var tolv när vi åkte iväg, ändå var ljuset så där riktigt trolskt och höstlikt.

Höstlandskapet är så vackert just nu.

Väl framme hos lamaherden Klaus blev vi bjudna på lamakakor och bubbeldricka.

Sedan tilldelades vi lamor. Jag fick alfalaman Pearl, en vit och lite högfärdig lamadonna som hade mage att spotta Sascha mitt på huvudet när vi skulle ta av henne grimman! Lamor gillar inte alls att bli klappade och de spottar inte alls så sällan som man kan tro!

Så begav vi oss iväg genom de snötäckta markerna. Jag och Pearl först …

… och resten av det håriga gänget efter.

Lite konstigt var det allt att knalla genom ett alplandskap i sällskap av en lama.

En lama som iakttog allt i skogen.

Över två timmar tog promenaden och jag kan verkligen rekommendera lama-trekking för alla djur- och naturvänner på besök här i Bayern. Här finns mer information.

Dissad av lamorna – utflykt till Tegernsee istället

Linda — Sat, 11 Sep 2010 18:14:44 +0000

I går eftermiddag ringde lamaherdarna för att meddela att dagens lamavandring är inställd på grund av flera återbud. Inte ens för extra pengar ville de ta ut de lurviga kreaturen ur lamastallet för vår skull. Grymt besvikna åkte vi därför till sjön Tegernsee istället – för mig en av de absolut mysigaste sjöarna i Bayern. Eftersom solen strålade som guld på himlen blev det en väldigt fin dag även utan lamor.

Hela trakten runt Tegernsee är så där pittoresk som man nog föreställer sig Bayern när man inte har varit där.

Alla hotell ser ute ungefär så här:

På sjön far båtarna fram och tillbaka. I bakgrunden vilar kullar och berg.

Vi slog oss ner vid ett solvarmt träbord vid vattnet och lunchade i den 26-gradiga värmen.

Öl från det lokala bryggeriet förstås. Öl är något väldigt lokalt/regionalt i Tyskland. Som allt man äter och dricker borde vara – närproducerat.

Vi unnade oss sötsaker i dag. En banana split för min del.

Sascha älskar bakverk med choklad. Mastigt som attans.

Sedan satt vi länge och bara tittade på vattnet, båtarna och molnen.

Tyskar är så biltokiga att de måste åka bil på vattnet också. Trampbåt à la Ferrari. Inte illa.

På eftermiddagen botaniserade vi i byns affärer med folkdräkter. Om en vecka drar ju Oktoberfest igång och då måste man vara fin.

Det fanns väldigt mycket fint.

För barn är utbudet enormt stort. Om jag hade en dotter skulle jag nog köpa en sån här liten Dirndl. Så söt!!!

Här har ni dem: LEDERHOSEN!!!!

Nu ska vi iväg på inflyttningsfest runt hörnet och sedan en 30-årsfest i Schwabing. Ha en fin lördag kväll, allihop!

Anti-rök-politiker lever farligt i Bayern

Linda — Mon, 23 Aug 2010 07:42:46 +0000

För tillfället lever icke-rökare farligt i Bayern och inte tvärtom.

Som jag skrivit om tidigare infördes i början på augusti ett totalt rökförbud i Bayern. Bakom beslutet och folkomröstningen låg en viss politiker vid namnet Sebastian Frankenberger, en långhårig 28-årig ickerökare av hardcore-slaget. Med lågt valdeltagande (37,7 procent) lyckades denne unge man från Passau att få igenom det strängaste rökförbudet i hela Tyskland. Detta har inte gjort honom omtyckt i Bayerns uteliv och bl.a. Spiegel använder ordet häxjakt.

Frankenberger kommer som sagt från Passau, en hemstad han tidigare har verkat trivas ganska bra i. Nu får han regelbundet ta emot mordhot och blir utslängd från stadens barer och restauranger. När krögarna känner igen honom blir han utkastad på en gång medan gästerna skriker åt honom: ”Frankenberger, du Schwein, dich bringen wir um!” (Frankenberger, ditt svin, dig ska vi döda!). Rökande ungdomar skriker ”icke-rökarnazist” efter honom på gatan och andra byter trottar när de möter honom. Serveringspersonal ruskar honom och anklagar honom för att de nu får sopa fimpar på gatan. På en folkfest nyligen gick personalen loss med kvast på honom. Det här inslaget visar hur Frankenberger vägras inträde till flera öltält:

www.youtube.com/watch?v=JO7KR-dhF-I

Så har det hållit på sedan den 1 augusti, då rökförbudet trädde i kraft. Frankenberger vågar sig inte längre in på någon av stans Kneipen. Han går heller inte utanför dörren utan pepparspray.

”Med så mycket problem hade jag inte räknat”, säger han till Spiegel.

Ändå kämpar han vidare. Initiativ till vidare rökförbud av det här slaget finns redan i Berlin, Hamburg och Nordrhein-Westfalen.

1 augusti närmare sig och kompisarna sörjer rökningen

Linda — Mon, 26 Jul 2010 16:47:33 +0000

I början på månaden röstade Bayerns medborgare om rökningens vara eller icke vara, vilket resulterade i man röstade fram det strängaste rökförbudet i hela Tyskland. Partyprissarna deppar, allergiker och icke-rökarna dansar på borden, ytterligare andra tycker att det nog var lite radikalt gentemot rökarna. Jag är kluven, men lutar nog åt att det var lite väl hårt.

Tidigare hade restaurangerna möjligheten att inrätta särskilda rum för rökare. Det fanns också s.k. ”Raucherclubs” där det röktes hela tiden. I öltält var rökning tillåtet. Allt detta är nu helt förbjudet, vilket slår mot t.ex. cigarrklubbar eller små inpyrda Kneipen, där alla gäster hur som helst varit rökare sedan femtio år tillbaka och icke-rökare inte sätter sin fot. Det finns i princip inga undantag.

Oktoberfest-priserna på både mat och dryck kommer att höjas extra i år för att finansiera de extra utgångarna för rökare samt den extra säkerhetspersonalen som behövs vid dessa utgångar.

Men 61 procent röstade för ett rökförbud och från och med den första augusti är det därför slutbolmat och andra bundesländer sneglar nu på Bayern. Förmodligen var vi bara först med ett totalförbud.

Jag har flera rökande kompisar som är oerhört besvikna, folk som festar mycket och lever rätt osunt ändå. De är riktigt deppade just nu och tycker man har fråntagit dem demokratiska rättigheter. ”Vad kommer härnäst? Alkoholförbud?” undrar en polares läderhyade storrökarpappa som vill kunna puffa sin cigarr på sin stammkneipe som han vill.

Jag misstänker att det snarare kommer att tillkomma tjat om rökningen ute på gatan, framför restauranger och barer. Alla har ju någon gång i livet haft grannar som klagat för att det är livat på gatan. Sådana personer kommer att börja klaga ännu mer på att det röks och pratas ute på gatan mitt i natten. Ryktena säger att klubben Substanz i München inte fick sitt hyreskontrakt förlängt på grund av sådana klagomål. Blir det mer liv på gatan måste säkerligen fler ställen stänga eller så införs det någon dum regel som förbjuder rökning på gatan också. Jag är lite orolig att den här folkomröstningen kommer att påverka stans uteliv negativt.

Självklart är det jättebra för icke-rökarna. Jag hoppas bara att det var en massa allergiker som röstade för det här förbudet och inte en bunt pensionerade soffpotatisar som ändå bara sitter hemma!

Tyskland = Bayern

Linda — Sat, 12 Jun 2010 09:52:09 +0000

Tänk vad med fördomar det finns om alla folk. Tyskarna är förstås inte skonade: den dominerande fördomen om tyskar är nog att tyska kvinnor inte rakar sig under armarna (hänger förmodligen kvar från 80-talets friidrott och östtyska, superdopade kvinnliga atleter med buskar under armarna). Sedan tror man att alla tyska män har ölmage och vita tubsockor i sandalerna. I den amerikanska slangen reduceras tyskarna till krauts, vilket anspelar på den utbredda förtäringen av surkål. Tyskarna kommer alltid i tid, är egoistiska och har dålig humor … ja, så där håller man på.

En sak som är lite rolig är att klisché-bilden många utomlands har av Tyskland egentligen är en bild av Bayern: Germany är helt enkelt öl i jättesejdlar, Lederhosen och Bratwurst. Det joddlas och hoppas runt på alptoppar. Detta är förstås lite extra roligt eftersom just fristaten Bayern är ett bundesland som inte alls känner sig tyskt och som absolut håller sig för skönare än alla andra tyska regioner. Jag som konverterad Bayer måste erkänna att resten av landet flinar över just bajrarna med sin bonniga dialekt och knasiga traditioner. Fast det struntar vi i för vi vet att Bayern ändå är bäst!

Korva runt omkring

Linda — Wed, 03 Mar 2010 15:47:43 +0000

Jag sitter och häckar över en översättning från svenska till tyska och som alltid när jag översätter halkar jag lite otippat in på funderingar om just språk och grammatik. Visst är svenskan full av märkliga ord och formuleringar, men inte korvar vi omkring. Vi grejar.

Nu måste jag väl säga till nordtyskarnas försvar att det bara är nere i Bayern man korvar omkring (rumwursteln). Och inte så konstigt: Här säger man ju ofta lite skämtsamt att man inte gärna åker norr om den Weißwurstäquator. I Bayern är man ju galen i sin Weißwurst, den traditionella vita korven som man bara ska äta innan klockan 12 på dagen. Den vita korvens ekvator är helt enkelt en kulturgräns mellan Bayern och övriga Tyskland. Alla som kommer norr om denna ekvator kallas Saupreißn. Preiß var ursprungligen bajrarnas benämning på någon som kom från Preussen. I dag inkluderar ordet helt enkelt alla som inte kommer från Bayern. Med ett Sau framför skapas en lite nervärderande betydelse. Man säger ju också t.ex. Sauwetter när det är skitväder.

Nog om detta. Nu ska jag korva vidare med min översättning!

Fan i diskokulan: helgens dansförbud i Tyskland

Linda — Mon, 02 Nov 2009 00:15:12 +0000

Jag har tillbringat en jättefin helg i Helsingborg. Nu är väskan packad för hemresan i morgon och jag sitter och tar igen lite tyska nyheter.

Årets Halloween-firande i Bayern präglades av extra hårda poliskontroller. Enligt lagen är det nämligen dansförbud på Allerheiligen (Allahelgona) och åtta andra av årets helgdagar. Speciellt för i år är att bundeslandets regering har satt extra press på polisen att kontrollera med nollolerans. De senaste åren såg polisen ofta mellan fingrarna, men så är inte längre fallet. Ingen musik får spelas, inte ett lurvigt svingas. Den klubb som bryter mot lagen och låter folk dansa efter klockan 00 kan räkna med böter på upp till 10 000 euro(!) Man vill måna om den kristliga traditionen. Och enligt denna är Allahelgona en dag att minnas de döda. Att dansa måste därför förhindras med alla medel. Bayern ska stå stolt och stark mot den kommersiella amerikanska Halloween-kulturen.

Kyrka och stat är egentligen skilda åt även i Tyskland. Exempelvis gäller inte ett kyrkligt bröllop inför lagen, man måste gifta sig även borgligt också för att accepteras som gift av staten. Ändå är kyrkliga högtider skyddade i författningen och beroende på bundesland tillämpas detta skydd olika hårt. I starkt katolska bundesländer som Bayern eller Baden-Württemberg är denna religionens jätteprotection som tydligast. Här kan vi snacka om att måla fan i diskokulan!

Jag antar därför att polisen hade en del att göra i helgen. Men för tusan! Folk vill ju bara ha roligt. Och religionsfrihet är en stark grundpelare i det demokratiska systemet. Skicka ut snutarna på Autobahn att fånga kokainstinna porscheförare istället för att slösa skattepengar på att jaga DJ:s – macht euch locker!